Jag har gjort ryggmärgsprovet nu =)
Åhh vad jag har varit duktig idag.. (( Aaa man får faaktiskt berömma sej själv i min blogg))
Det hela började igår... Jag kunde verkligen inte somna... Precis som jag trodde... Efter en kopp av mitt Sleep in Te och en stunds läsande och funderande lyckades jag ändå somna... Men då hade klockan redan hunnit bli 01.30... Jag vaknade 1000 tals gånger, av att jag drömmde att jag hade gjordt mitt ryggmärgsprov...
När klockan slutligen ringde kl 8.00 va jag hur trött som helst!! Jag ville bara dra täcket över huvudet och inte vana igen idag...
Men efetr massa snoozande blev de brottom.. Jag va ju tvungen o hinna duscha...
På väg till sjukhuset hade jag en stor klump i magen och en pngest som hette duga... Ja var rena av sagt SKITRÄDD!!
När Farbror Doktorn roppade upp mej, hann jag inte ens komma in på hans rum innan jag började störtböla...
Läkare kollade på Anders och frågade va de va med mej.. Anders förklarade att jag va livrädd för och göra ryggmärgsprovet...
Efter att gå igenom massa saker och sånt berättade han att det var helt upp till mej om jag ville göra provet eller inte... Han själv tyckte att det var onödigt, med tanke på att ingenting hade setts på magnetröntgen... Det jag fick reda på idag var om jag har MS... Men svaren får ja ju inte ännu.. Men de är det som testar mej för... =/ Det hade jag verkligen ingen aning om! Massa tankar snurrade runt!
Självklart valde jag ju att göra provet, eftersom det är lika bra... Och det är ju bara för min egen skull jag gjorde de....
Ni som tidigare läst min blogg vet ju att jag var livrädd att bli förlamad... Men det böev jag inte =)
Inne i undersökningsrummet började jag störtböla igen... Men som tur var va det en underbar sköterska där som förklarade allt för mig... In i minsta detalj...
Jag fick sitta upp och hänga över nåt med en kudde över...
Jag fick lokarbedövning... Det sved i några sekunder, men sen var det över....
Då kom min verkliga panik.. Jag satte mej käpprak i ryggen och började panikgråta medans ja sa Att jag klarar inte de här, jag kan verkligen inte!!! Och tårar sprutade och snoret rann!
Jag var livrädd! Men som tur va hade jag min underbara bästa älskade sambo med mig! Han stod över mej och pratatde lugnt och sa att jag skulle sitta helt stilla... Jag försökte tänka på vårat kommande bröllop... då säger den underbara sköterskan nu e det klart....
VA?? Jaha, men det kändes ju inte! Svarade jag helt totalt förvånad! Så fick jag lägga mej ner... Dom skulle ta massa blodprover igen... Bla för borelia och rematism... Men de blev fler, men ja kommer inte ihåg vilka... När dom tagit klart av mitt blod och tejpat igen o allt, så kom läkaren in igen... Han hade med sig ytterligare papper om blodprov som skulle tas... Han hade precis fått dom av min ögonläkare...
Jahapp ja då va de bara o dra upp andra armen så dom fick knycka lite till blod av mej... De e ju tur att jag inte är spruträdd =)
Mina armar efter att dom använd mej som nåldyna.. Tur att man inte söker jobb ännu =)
Sen blev jag ordinerad att dricka cola och kaffe för att miska risken av huvudvärk... De va koffeinet jag behövde..
Men efter lite mer än 30 minuters liggande fick jag äntligen gå därifrån.. Jag hade inte den minsta lilla huvudvärken och mådde jätte bra!
Det första jag gjorde va och ringa mamma och pappa för att berätta att jag inte var förlamad =) Pappa berättade då att när han en gång i tiden hade gjort ryggmärgsprov blev han jätte sjuk.. Han blev inlagt på sjukhus i 3 månader... De va ju tur att han berätta de efter att jag gjort de... Annars hade det aldrig blivit av...
Nu i efterhand mår jag fortfarande bra... Bedövningen har släppt.. Men jag har riktigt ont i ryggen... De känns som jag har fått värsta slaget i ryggen... Men de e mest när jag rör mig jag känner av de...
Här e de lilla som blev... Jag blev tillsagd att plåstret ska sitta på tills ikväll... Läkaren ritade även på mej så att han skulle veta vart han skulle nåla mej...
Och de röda strecken är INTE bristningar, utan mönster från tröjan... SÅ nu fick jag det sagt också =)
FY ALLA NI SOM SAGT ATT DET GÖR ONT ATT TA RYGGMÄRGSPROV! DET KÄNDES INTE ALLS!
Det som kan hända är att man träffar en nerv, då där dom sticker in är fullt av nerver. Men det känns som en lite stöt och försvinner lika fort som de kom!
Jag är iallafall göad att jag gjorde provet trotts min enorma rädsla... Hade det inte varit för min underbara blivande man, hade jag aldrig klarat det!
Tack underbara du för att du följde med mej!
Nu väntas bara provsvaren =/
Det hela började igår... Jag kunde verkligen inte somna... Precis som jag trodde... Efter en kopp av mitt Sleep in Te och en stunds läsande och funderande lyckades jag ändå somna... Men då hade klockan redan hunnit bli 01.30... Jag vaknade 1000 tals gånger, av att jag drömmde att jag hade gjordt mitt ryggmärgsprov...
När klockan slutligen ringde kl 8.00 va jag hur trött som helst!! Jag ville bara dra täcket över huvudet och inte vana igen idag...
Men efetr massa snoozande blev de brottom.. Jag va ju tvungen o hinna duscha...
På väg till sjukhuset hade jag en stor klump i magen och en pngest som hette duga... Ja var rena av sagt SKITRÄDD!!
När Farbror Doktorn roppade upp mej, hann jag inte ens komma in på hans rum innan jag började störtböla...
Läkare kollade på Anders och frågade va de va med mej.. Anders förklarade att jag va livrädd för och göra ryggmärgsprovet...
Efter att gå igenom massa saker och sånt berättade han att det var helt upp till mej om jag ville göra provet eller inte... Han själv tyckte att det var onödigt, med tanke på att ingenting hade setts på magnetröntgen... Det jag fick reda på idag var om jag har MS... Men svaren får ja ju inte ännu.. Men de är det som testar mej för... =/ Det hade jag verkligen ingen aning om! Massa tankar snurrade runt!
Självklart valde jag ju att göra provet, eftersom det är lika bra... Och det är ju bara för min egen skull jag gjorde de....
Ni som tidigare läst min blogg vet ju att jag var livrädd att bli förlamad... Men det böev jag inte =)
Inne i undersökningsrummet började jag störtböla igen... Men som tur var va det en underbar sköterska där som förklarade allt för mig... In i minsta detalj...
Jag fick sitta upp och hänga över nåt med en kudde över...
Jag fick lokarbedövning... Det sved i några sekunder, men sen var det över....
Då kom min verkliga panik.. Jag satte mej käpprak i ryggen och började panikgråta medans ja sa Att jag klarar inte de här, jag kan verkligen inte!!! Och tårar sprutade och snoret rann!
Jag var livrädd! Men som tur va hade jag min underbara bästa älskade sambo med mig! Han stod över mej och pratatde lugnt och sa att jag skulle sitta helt stilla... Jag försökte tänka på vårat kommande bröllop... då säger den underbara sköterskan nu e det klart....
VA?? Jaha, men det kändes ju inte! Svarade jag helt totalt förvånad! Så fick jag lägga mej ner... Dom skulle ta massa blodprover igen... Bla för borelia och rematism... Men de blev fler, men ja kommer inte ihåg vilka... När dom tagit klart av mitt blod och tejpat igen o allt, så kom läkaren in igen... Han hade med sig ytterligare papper om blodprov som skulle tas... Han hade precis fått dom av min ögonläkare...
Jahapp ja då va de bara o dra upp andra armen så dom fick knycka lite till blod av mej... De e ju tur att jag inte är spruträdd =)
Mina armar efter att dom använd mej som nåldyna.. Tur att man inte söker jobb ännu =)
Sen blev jag ordinerad att dricka cola och kaffe för att miska risken av huvudvärk... De va koffeinet jag behövde..
Men efter lite mer än 30 minuters liggande fick jag äntligen gå därifrån.. Jag hade inte den minsta lilla huvudvärken och mådde jätte bra!
Det första jag gjorde va och ringa mamma och pappa för att berätta att jag inte var förlamad =) Pappa berättade då att när han en gång i tiden hade gjort ryggmärgsprov blev han jätte sjuk.. Han blev inlagt på sjukhus i 3 månader... De va ju tur att han berätta de efter att jag gjort de... Annars hade det aldrig blivit av...
Nu i efterhand mår jag fortfarande bra... Bedövningen har släppt.. Men jag har riktigt ont i ryggen... De känns som jag har fått värsta slaget i ryggen... Men de e mest när jag rör mig jag känner av de...
Här e de lilla som blev... Jag blev tillsagd att plåstret ska sitta på tills ikväll... Läkaren ritade även på mej så att han skulle veta vart han skulle nåla mej...
Och de röda strecken är INTE bristningar, utan mönster från tröjan... SÅ nu fick jag det sagt också =)
FY ALLA NI SOM SAGT ATT DET GÖR ONT ATT TA RYGGMÄRGSPROV! DET KÄNDES INTE ALLS!
Det som kan hända är att man träffar en nerv, då där dom sticker in är fullt av nerver. Men det känns som en lite stöt och försvinner lika fort som de kom!
Jag är iallafall göad att jag gjorde provet trotts min enorma rädsla... Hade det inte varit för min underbara blivande man, hade jag aldrig klarat det!
Tack underbara du för att du följde med mej!
Nu väntas bara provsvaren =/
Kommentarer
Postat av: Filuran
Jag sa ju att det inte var farligt. Det finns tydligen flera sorters ryggmärgsprov. Dels i ryggraden (som du) och dels i höftbenet som jag! Jag har gjort bägge och inget av det var mer än lite obehagligt! Nu är du en erfarenhet rikare. Hoppas att provsvaret visar att du är frisk!
Kramis
Postat av: Sofia
Googlat ryggmärgsprov varje kväll nu i ett par veckors tid eftersom jag själv ska göra ett snart:/
Är så djävulskt nervös men NU efter att jag läst vad du skrivit här på din blogg blev jag mycket lugnare.
TACK!
Råkade av en slump hamna här:)
Trackback
