♥ Fru Sjöberg ♥

Idag hände nåt som fick mej att skrika rätt ut. (De kändes inte bra med tanke på min migrän)
Jag är absolut inte rädd för råttor eller möss.
Jag tycker däremot att det är fruktansvärt äckligt med döda såna i min närhet, och framför allt under min diskbänk.

Vi har ju fått in möss i huset. igen.

Idag när jag skulle kasta gårdagens kaffefiltret i papperskorgen. Så låg de en rackarare där. I musfällan.

Min första reaktion var skirk rakt ut. Efteråt trodde jag att det var Anders som hade dragit fram den dit, då fällan står bakom papperskorgen.
Självklart va inte fallet så. Den hade inte dött på engång, utan kravlat sig iväg med fällan runt halsen.

Jag smällde igen luckan och vägrade öpnna den.

Kaffefiltret kunde jag inte heller slänga då de inte satt nån påse i den.

Jag öppnade igen och tog ut papperskorgen, satte i en påse och ställde papperskorgen utanför.

Där tänkte jag låta den stå tills Anders kom hem.

När jag nästa gång gick in i köket, blev jag lite irriterad över att papperskorgen stod utanför. De kändes rörigt att ha den där när den har sin riktiga plats.
Jag bestämde mej för att ta bort musen. Efter massa tvekan tog jag en hundbajspåse och stoppade ner hela musen och fällan. Sen knöt jag ihop påsen och kastade den.

Nu är jag lite imponerad av mej själv. Ivanliga fall är det Anders som tar bort dom så jag ens slipper se dom...

Jag har somvanligt dåligt samvete för den lilla musen... Tänk om den bara skulle hämta lite mat för att sedan gå hem till sina små barn?